Ofas

Jag har varit totalt i ofas med vädret (läs: temperaturen) i höst.

1. När hösten kom plockade jag upp Dahliorna som man ska. Lade dem på tork. Men innan de var helt torra varnades för frostnätter, så Dahliorna packades ner och skyddades mot frosten. De första frostnätterna här i Skåne följdes av en varmare period, så jag plockade upp Dahliorna igen för att de inte skulle ruttna under vintern.
"Plötsligt" var det -10grader ett par nätter.
Någonstans i mitt huvud var Dahliorna redan nerpackade och skyddade mot frost, så det blev inte gjort igen...

2. I början av oktober köpte jag vitlök för att plantera. Tjejen i affären var noga med att påtala för mig att jag inte skulle sätta dem för tidigt. "Så sent som möjligt, innan tjälen går i marken, helst inte förrän i december."
Så kom de där kalla nätterna...
...och jorden blev stenhård och täckt med snö

Vad gör man åt det?
Ja, Dahliorna är väl inte mycket att göra åt. De dog givetvis allihop i kylan. Jag hade många, en stooor papperskasse full. Under åren har jag gett bort massor av knölar till vänner och bekanta. Kanske kan jag få tillbaka några till våren? Får väl ge mig ut på tiggarstråt.

Efter snart två veckor med plusgrader har nu jorden tinat upp ganska bra. I pallkragen där vitlöken skulle planteras var jorden idag ganska mjuk, så när som på ett hårt lager längst upp. Det var lätt att gräva sig igenom. Så idag blev löken stoppad i jorden. Det får bära eller brista.

Det var absolut årets sista plantering, jag lovar!

Fröer

Någon dag innan jul låg Impectas frökatalog och väntade på mig i postlådan.
Ställde den i bokhyllan för senare läsning & njutning.
Senare - det blev i går.

Tog fram katalogen med inställningen: Bara titta, inte köpa.
Lugnade maken med att berätta att jag bara skulle läsa katalogen och bli inspirerad, sen köpa fröer - färre och billigare - på Plantagen eller nå´t liknande ställe.

Jag bläddrade, läste och njöt.
Vek in hörn på alla de sidor som hade intressanta fröer (det blev ganska många).

Ska bläddra igen, sålla, planera...
Kanske, kanske blir det en (liten) beställning ändå.
Men bara kanske.
(Hmmm, låter ju onekligen bra med kanske och liten. Någon som tror mig?)

Etta på topplistan

Så här i slutet av året ska allt sammanfattas, säcken ska "knytas ihop", topplistor ska skrivas o.s.v.
Otaliga listor kan man hitta överallt.

Jag håller mig till att kora årets vinnare vad gäller julgodis.

Smält mjölkchoklad, bred ut tunnt på en plåt. Ställ i kylen att stelna.
Smält vit choklad, bred ut ovanpå mjölkchokladen. Häll krossade/hackade polkagrisar ovanpå och tryck till dem lite så de fastnar i den vita chokladen när den stelnar.
Bryt/skär i bitar.

Ett foto hade jag gärna visat, men det går inte.
Polkachokladen är slut. Den tog slut innan jag hann ta några kort.
Då förstår ni kanske hur god den var!

Jakten på den perfekta granen

Igår var det äntligen dags att införskaffa årets gran!
Jakten på den perfekta granen startades.
En bit härifrån finns stället där man får hugga sin egen gran. Så kul!

Granen vi var på jakt efter skulle vara
- en rödgran, som luktar rätt (för något år sedan köpte vi en kungsgran, den luktade kattkiss)
- lagom hög
- lagom bred
- lagom tät

Men när man väl är där och tittar ut över alla granarna så inser man att det där med att hitta den perfekta granen är lite som att leta efter en nål i en höstack.

Men, det är bara att börja leta...

För liten!

För klen!

3-i-1? Nej tack!

En Disneygran! Snygg! Men fel sort!

Äntligen hittade vi den!

Med några nyinköpta kulor, söta små änglar och massor med annat pynt (barnen och jag hade inte riktigt samma åsikt om när granen var "full") blev den till slut riktigt fin!

GOD JUL!

Årets viktigaste julklapp!

Årets julklappar är inköpta och inpackade.
Men de allra viktigaste behöver inte packas in.

Julgåvorna till Cancerfonden och Unicef.

På Unicefs hemsida kan man välja vad man vill köpa, så delar de ut det till de barn som behöver det bäst.
Vi låter barnen välja vad de vill köpa och ge till andra barn. Till barn i världen som inte har det lika bra som vi. I år valde de bl.a. näringskex, myggnät och fotbollar.

Så här i juletid kan man passa på att tänka lite extra på andra.
"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något..."

Tack SMHI!

Ibland gör de gott, de där varningarna.
Inför helgen var planen att köra till norra Skåne lördag förmiddag. Julbord med övernattning på Bäckaskog slott väntade. Tillsammans med systern och hennes familj.
Som vi sett fram emot detta!

Men på fredagen utfärdades en klass1-varning för stora snömängder och hårda vindar från midnatt till lördag eftermiddag. Meterologen rådde oss Skånnigar att inte ge oss ut i trafiken om vi inte var absolut tvungna.
Efter den första besvikelsen (ska det inte bli nå´t julbord i år?) kopplade vi på problemlösningstänkandet istället. Efter några samtal var det klart! Tänk så bra det blev!

Vi körde upp redan på fredagen och fick en långhelg på slottet istället.
Två nätter istället för en.
Två hotellfrukostar istället för en.
En heldag med kusinerna istället för en halv.
Ett fantastiskt, viltinspirerat julbord (yngste sonen åt nog 8 portioner av den gravade hjorten).
En härlig kväll i badtunnan nere vid sjön.

Tack SMHI för den varningen!

En bukett julgodis!

Tillsammans med yngste sonen gjorde jag lite julgodis.
Lite figurer av mandelmassa i olika färger.

Och en stor bukett klubbor.

Inte så svårt alls.
Trä mashmallows på grillpinnar, doppa i smält vit choklad (jag använde Marabous) och häll strössel över. Ställ i vaser/höga glas att stelna.

Vinter, vinter, vinter!

Åh, så härligt det är med riktig vinter!
De senaste dagarna har det varit rikitgt kallt, runt 10 minus.

Både i går kväll och i morse var kvicksilvret nere på -15. Det var då vi var ute och tittade på luciatåg. I går kväll var det på dagis, vår son var lucia. Jag är så glad att han ännu inte fastnat i de stereotypa könsroller som säger att bara flickor kan vara lucia.
I morse var det luciatåg på  skolan. Äldste sonen, som är något mer konservativ, var tomte, en jättefin tomte, precis som så många andra pojkar...

De senaste dagarna har jag jobbat mycket. 6 dagar i rad - det är man inte van vid när man jobbar deltid. Men ibland blir det så, å andra sidan är jag ledig 5 dagar nu...
Med så mycket jobb, fulla dagar, hinner man inte vara ute så mycket, men idag promenerade jag upp till dagis, och kameran fick följa med.

Visst är det vackert här, där vi bor!?!

Finbesök

Plötsligt stod de bara där, Herr och Fru...
Eller är det Herr och Herr?

En bit bort stod i alla fall en liten...

Undrar om han ska växa och bli lika stor som de andra?

Kalla december...

Nog var det ett väderomslag, alltid.
November var regnigt, grått och trist.
Men med december kom kylan. Och snön. Även här i söra Skåne.
I morse var det -12 grader här.

Gråa, trista grenar och fröställningar har blivit spännande, snötäckta, vackra grenar och fröställningar.

Gräsets vippor är alltid vackra, men lite snö eller frost gör dem ännu vackrare.

 

Och rosen, den har blommat ända tills nu. Men nu tror jag att den tvingas ge upp...

 





100 år

Idag, skulle min mormor ha fyllt 100 år.
Min fantastiska, söta, rara mormor.
Hon fyllde år på "Anders-dagen".

"När Anders braskar, slaskar julen".
Idag, på Andersdagen, har det snöat, temperaturen har legat stadigt runt 0 grader hela dagen. Det är väl braskar, tydligt nog?
Betyder det slaskig jul? Kanske, kanske inte.

Men ögonen har tindrat idag när snön fallit. Barnens ögon, mina ögon. Det är nå´t speciellt med den första snön.

Slutet av november

Snart är det december. Grått, kallt och ruggigt är det ute.
Mysigast att sitta inne.

Men i förmiddags var vi ute med våra Mullebarn. Då blir man varm. Framförallt av att hålla jämna steg med dessa fantastiska 5-åringar, det är hög fart från början till slut.
Men man blir också varm i hjärtat. En värme som sprider sig i hela kroppen. De är så kloka, fina och helt...
helt...
...underbara.

Tillsammans med barnen hittade vi dessa små söta violer. De har inte förstått att det snart är vinter och på tok för kallt för dem att vara ute.

Jag ser ljuset!

Idag körde jag hemifrån medan det fortfarande var mörkt. Och när jag kom hem efter jobbet hade det redan börjat mörkna igen. Suck! Inte mycket dagsljus för folk som jobbar "normala" tider.
Tänk vad bra jag har det som får jobba skift. När jag jobbar kväll så får jag hela förmiddagens dagsljus.

En annan fördel med att jobba skift är att man oftast inte behöver trängas med andra, "normaltidsarbetande", personer i affärer och på andra ställen. Det tänkte jag på i kväll när jag var en liten runda på gymmet. Mycket folk var där - det är där sällan på förmiddagarna.

Å andra sidan är det ju ganska kul att titta på folk och deras beteende. På gymmet såg jag idag en kille i 20-årsåldern, iklädd träningskläder som vi andra, men till det hade han också stickad mössa och halsduk. Är det coolt, eller? För särskilt skönt kan det väl inte vara?

Vårt hus...

...ur en något annorlunda vinkel.

Present med känsla

Igår fick jag en 40-års-present.
En present med mycket känsla.

En påse med fröer "Ritas borstnejlikor".
Rita var min mamma, hon dog för snart 19 år sedan.
I hennes trädgård fanns massor av blommor, bl.a. borstnejlikor. Nu är de borta, men grannen tog en del fröer. Då, för över 20 år sedan. De fröerna har grott och vuxit i hennes trädgård, gett nya fröer som fått gro och växa...
Nu fick jag några av de fröerna. Mammas blommor!
Har ingen aning om var de ska få växa, men det löser sig. Klart att mammas blommor får plats. En hedersplats.

Bilden är lånad från "frö med posten"

Mamma, jag tror jag vet vad du skulle vilja göra.
Vi packar fika i en väska och tar med oss en filt. Sen när det är mörkt sitter vi på filten och har picknick. Så kan du ta foto på stjärnorna...

Den sonen känner sin mamma!
(och idag fyller han 5 år!)

Nytt favoritord!

Efter att jag och killarna varit ute och höströjt lite i trädgården en stund på seneftermiddagen satte vi oss i soffan och spelade spel.
Barnen ville spela på Ipad´en och det kunde de väl få.
- Då hämtar jag min bok och kryper upp här i soffan och läser en stund, sa jag.
7-åringen tittade på mig med skeptisk min och frågade:
- Ska du lustläsa?
- Lustläsa? Ja, det är precis det jag ska göra!

Lustläsa, läsa för att man har lust, visst är det ett fantastiskt ord? Det får nog bli mitt nya favoritord.

Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa!
Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa!
Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa!
Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa!
Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa! Lustläsa!

 

Lördagssällskap

Lördag morgon 05.00 - väckarklockan ringer.
Lördag morgon 06.30 - börjar jobba.
Lördag kväll 19.00 - behöver ett avslappnande bad.

Inser att badkaret redan är upptaget.

Lite småsnack & småkvack senare, visst får jag bada.

Nu är det God Natt!

Galna idéer?

Jo, men visst är galna idéer till för att sättas i verket!

Den senaste tiden har jag varit lite dålig på att uppdatera här på bloggen. I och för sig har jag inga krav, varken på mig själv eller nå´n annan, att uppdatera ett visst antal gånger per vecka, men...

Det beror inte bara på att hösten tagit över trädgården, (även om det också påverkat)
Det beror inte bara på att vädret varit för dåligt för att ta med kameran ut, (även om det också påverkat)

Nej, jag har roat mig med att göra en ny blogg (hade jag för lite att göra, eller?).
Jag är ledare inom Friluftsfrämjandet, just nu för en grupp underbara Mullebarn i 5-års-åldern.

Bloggen är framförallt skriven för
- föräldrarna till barnen i gruppen,
- oss själva - som dagbok över våra träffar
- andra ledare som vill läsa och bli inspirerade (eller inspirera oss, såklart)

men även andra är välkomna att titta in och hälsa på i vår skog.

Hej Kollikok!

Österlen lyser

Allhelgonahelgen varje år firas ljusets högtid på Österlen; Österlen lyser!
Varje liten by är med. Ljus & marshaller överallt.
Då maken skulle spela (kvällskonsert, utomhus i kyla & mörker) åkte hela familjen med.

 

 I år anordnades för första gången ett maratonlopp. Mörkermaraton - eller är det ett ljusmaraton?
Några minuter före start (som var i en annan by) gick vår son i mååååål!

Full fart!

Livet är som att cykla,

för att hålla balansen måste man vara i rörelse.

 

 

Wow, höstlov!

En hel vecka ledigt tillsammans med barnen!

 

Min vana trogen var veckan fullbokad långt innan den hann börja.

Ska jag nå´nsin lära mig?

 

Avslutade dock veckan i ett något lugnare tempo än jag började.

Spa med övernattning tillsammans med maken. Underbart!

På kojakt

Förmiddagspromenad i det underbara, men något blåsiga vädret.
Kameran runt halsen, stativet i handen.

"Hamnade" mitt i en kojakt. Korna skulle hämtas in från betet för att verkas. Jag tänkte att jag tar några foton när de kommer gående.
Korna kom inte gående. De kom springande, hoppande och studsande.

Några foton blev det - de flesta suddiga - sen hamnade kameran på ett säkert ställe och jag fick ge mig in i kojakten. För korna ville inte alls in i stallet. De ville ut på en annan äng, eller in i köksträdgården, eller tillbaka till hagen, kanske genom skogen till byn några kilometer iväg?

Nåja, de kom varken till byn eller ut i köksträdgården. Efter några varv på en närliggande äng och några nästan omkullsprungna kofösare så kom de till slut in i stallet. Där väntade gott hö.

 Och ovanför oss cirklade en stor glada.

Det är nu det börjar!

Fotokursen är slut.
Det tekniska på min kamera kan jag ganska bra nu, jag vet hur man ställer in den på alla möjliga sätt. Utmaningen är att hitta motiven och veta vilka inställningar jag ska välja.
Nu måste jag öva. Öva, öva, öva.
Under en förmiddagsrunda igår tog jag 178bilder. Jag blev nöjd med 8 av dem...

Två bilder av samma motiv, tagna med någon veckas mellanrum. Jag skickade in den första för att få lite respons.

Fick tiset att göra den lite mörkare. Den är lite överexponerad, trots att jag gick efter kamerans mätning. Visst blev det bättre!?!

Sen måste jag bara visa de två stora (3-4m höga) figurer som står bredvid stigen i vår skog. Tyvärr ser jag aldrig annat än baksidan på dem då de står inne på en tomt, men de är ganska roliga även snett bakifrån.

Fotodag

Idag har vi haft avslutning på fotokursen. I stället för att träffas ytterligare en mörk kvälli ett litet rum på skolan, bestämde vi att vi skulle ha en foto-förmiddag på sta´n. Sta´n i det här fallet är Ystad.

Vi vandrade genom stadens små gator & gränder, utrustade med kameror, extra objektiv, stativ och en otrolig fotoglädje.

På tre timmar kom vi nog inte ens en kilometer, men många bilder blev det...
Över 500st, varav drygt 450st gick direkt i papperskorgen.
De som blev kvar är kvar av olika anledningar:
- att jag är nöjd med bilden
- att jag är nöjd med kompositionen (även om inte skärpan blev som jag ville)
- att jag är nöjd med skärpan (även om kompositionen är platt och tråkig)
- att jag vill komma ihåg att gå till denna plats igen (även om just denna bild är katastrofal)
- att jag vill ha den för att minnas något speciellt vår kursledare pratade om just i samband med denna
Tyvärr faller inte merparten av bilderna under kategori 1, men nyttigt var det!
Och kul.

Extra kul var det att se vad vår ledare "gick igång" på.
Bl.a. kom vi till ett stort vitt hus med massor av klättrande växt i vackra höstfärger.
Vi såg de vackra färgerna.
Vi såg de vackra rankorna.
Vår ledare kröp intill väggen och hittade 4 likadana blad på rad. Bakom några andra blad som hon var tvungen att rensa bort för att bilden skulle bli bra.

Hon hittade också, bland alla dessa vackra blad, två vackra hjärtformade blad. "Dessa måste ni fotografera!".













Lite längre bort hittade hon några svampar under en buske. "Ni måste ta bilden så att det ser ut som om familjen svamp är på promenad!"

Årets perenn!

Nu har visst årets perenn för 2013 tillkännagivits.
Det blev dagliljan!
Så roligt!
Dels för att dagliljan är en så vacker och tacksam växt.






  Dels för att jag (återigen) tillåter mig att vara lite självisk.
Jag går fortfarande runt och funderar på rabatten på framsidan som jag vill anlägga (måste bara övertala maken om nödvändigheten att göra detta).
I min nuvarande plan för denna rabatt finns MÅÅÅNGA dagliljor. Rosa, en aning lila och kanske några vita/creme.
I och med att den nu utsetts till årets perenn tror jag, och hoppas, att utbudet kommer att öka.

Vill ni läsa mer om dagliljor så kolla denna bloggen! En fantastisk daglilje-entusiast.

Recept

Måste få bjuda på en fantastiskt god gryta.
Vi åt den med färsk pasta, det var jättegott!
Även barnen gillade den, mycket.

Receptet hittade jag på Arlas receptsida.

       Limekyckling

4 port    

4 kycklingfiléer, ca 500 g
Arla smör
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1/2 lime
1 dl vatten
2 dl Arla Köket crème fraiche
1/2 hönsbuljongtärning
1 tsk soja
1 msk honung
persilja

Gör så här

Stek kycklingfiléerna i smör i en stekpanna, ca 5 min per sida. Salta och peppra under tiden. Tvätta limen noga i ljummet vatten. Skala den med potatisskalare utan att få med det vita. Skär skalen i tunna strimlor. Dela limen och pressa ur saften. Lägg över kycklingfiléerna i en traktörpanna. Häll över saft och skal från limen. Vispa ihop vatten, crème fraiche, smulad buljongtärning, soja och honung. Häll blandningen i pannan. Låt koka under lock på svag värme några minuter. Strö över persilja. Servera med pasta eller ris, lättkokta grönsaker och bröd.

Att sitta stilla är inte min grej.

Idag har jag varit ledig. Ledig tillsammans med yngste sonen.
Lugnt och skönt skulle man kunna tänka sig.

Dagen har dock varit lätt hysterisk med saker som skulle och ville hinnas med.
- Veckohandla (klart kl 9)
- Lämna sonen på barntimmarna
- Träna, ett intensivt mage-rumpa-lår-pass
- Duscha, röja i köket & övriga huset, vika lite tvätt
- Hämta sonen från barntimmarna
- Laga & äta lunch
- Hämta äldste sonen & en kompis på skolan
- Hämta en kompis till yngste sonen på dagis (man ska alltid ha jämnt antal barn i huset)
- Fixa fika till alla barn
- Försöka plugga lite inför skriftligt prov på jobb på onsdag
- Laga middag

Träffade en bekant som tittade oroligt på mig och bad mig att ta det lugnt.
Men varför det?

Jag gör saker jag mår bra av att göra.
Lagom många, lagom mycket, lagom fort.
Mår jag inte bra av det, så gör jag det inte.

Nu ska jag krypa upp i soffan med en filt över mig, en stor kopp te bredvid mig och en god bok i knä´t.
Det mår jag också bra av!

Underbara höst!

Jag älskar hösten!
Underbara färgsprakande höstdagar då man är ute i den höga, klara luften.
Gråmulna, regniga, ruggiga dagar då man sitter inne med tända ljus och en god bok.
Härligt!

Idag är det en fin höstdag. Hög, klar luft. Klarblå himmel, strålande sol, nästan vindstilla.
En utedag, helt enkelt.

När barnen var lämnade på skola respektive förskola hade jag en stund för mig själv.
Tog kameran med mig ut. Först en runda i trädgården.

Sen en liten skogspromenad

Avslutade med en kopp varm choklad på uteplatsen där vi faktiskt har några stolar kvar.

Härligt!

Nu bär det av till jobbet!

Hela fredagskvällen följd av en lördag på jobb.

Sen är resten av helgen fullbokad med andra trevliga, roliga aktiviteter.